Att plugga i Asien

Hej igen! Nu har halva tiden på NUS gått. Varför går det så fort? Jag önskar att man kunde fånga tiden och hålla fast den.

Efter så här pass lång tid i det singaporianska skolsystemet, har jag samlat på mig en hel del anekdoter som både är roliga och meningsbärande.

I väst hör man mycket om hur det är att studera i Asien. Skräckhistorier om det kinesiska högskoleprovet och om plugghets ger en en väldigt dramatisk bild av det hela. Jag skulle nog säga att det inte matchar verkligheten i Singapore, inte 100%. Universitetssystemet här är väldigt inspirerat av det amerikanska. Man pluggar alla kurser samtidigt, man har midterms och finals, inlämningar och bara genom att vara på campus kan man se att de lägger mycket resurser på sport och idrotts-studenter. Alla går dessutom runt med NUS tischor av olika slag. På vissa står det NUS FASS, på andra NUS Business School osv osv. Folk vill alltså gärna visa upp vilken grupp de tillhör. Men innan jag berättar mina anekdoter tänker jag faktiskt ge er lite backstory om Singapore. Den blev kanske liiiite längre än vad jag hade tänkt mig, men ni får skippa det om historia inte är er grej.

Lite backstory

Om ni har missat det så är Singapore en så kallad stadsstat med ett dominerande parti, The Peoples Action Party (PAP) som har haft makten sedan Singapore blev självständigt från Malaysia 1965. Fram till andra världskriget var Singapore faktiskt en brittisk koloni. 1942 blev staden dock kraftigt bombad av japanerna som erövrade den och kallade den för Syonan-To, ”the Light of the South”. Efter andra världskriget, Japans kapitulering och avkoloniseringen i Asien blev Singapore självständigt 1959. Det var då, under det första valet som PAP kom till makten och Lee Kwan Yew blev Singapores första president. PAP har makten än idag och den nuvarande president, Lee Hsien Loong är Lee Kwan Yew:s son. Men efter självständigheten förenade sig Singapore med Malaysia som en delstat (Malaysia är nämligen en federal stat). Det gjorde de eftersom Singapore ändå bara är en liten ö utan några naturresurser och de styrande inte trodde inte de skulle klara sig själva. 1965 blev Singapore dock utslängt av Malaysia. Det finns olika förklaringar till varför det blev så, men jag skulle nog sammanfatta med att PAP tyckte att de var bättre än UMNO, det malaysiska partiet, och var inte rädda för att säga det i internationella medier.

Malaysia gjorde alltså slut med Singapore och Lee Kwan Yew fick panik. Han t o m grät i nationalteve. Men Kwan tog tag i sitt och Singapores liv och bestämde sig för en total makeover, som man gör efter en brake up. Lee Kwan Yew ses som Singapores landsfader och var president i 31 år..Efter det satt han i parlamentet som ”official mentor” tills han dog 2015.

Ideologin bakom Singapore

I Singapores konstitution står det att Singapore är en meritokratisk, multikulturell och multireligiös republik. Visst låter det heeelt fantastiskt? Och det är det också, men bara i teorin. Aspekten som jag vill snacka om idag är dock MERITOKRATI.

Meritokrati. Det är coolt. Alla länder borde vara meritokratiska. Men har man pluggat i Sverige vet man ju att det finns så många olika anledningar till att meritokrati inte riktigt fungerar pga strukturella anledningar till varför vissa får bra betyg och inte andra osv osv. Singapore kallas ofta för ”a YES country” för att medborgarna alltid säger ja till allt det regeringen säger (det är ju ett enpartisystem så det kanske inte så konstigt). MEN de flesta här i Singapore tror på att det är meritokratiskt. Åtminstone de flesta ungdomarna på NUS.

På grund av detta hade vi i kursen Ethnicity and Nation Building in Singapore and Malaysia ett seminarium om meritokrati i Singapore. Där ingick också en presentation av vissa studenter. En kille var speciellt bra. Han hade tagit med sig 2 paraplyer till klassrummet. Han gav två elever varsitt paraply och sa nånting i stilen med:

” What if I ask you to cross the street while its raining and your merit is measured on if you are wet or not at the end ”

Eleverna öppnar sina paraplyn

”I’ve given you two umbrellas, one umbrella is faulty and the other one is not. ”

Och en av dem säger helt spontant

”Oh, I thought it was me”

Den här scenen var nog bland det bästa jag varit med om. Hon sa precis det som de flesta upplever. Hon trodde att det var fel på henne istället för paraplyet. Paraplyet va såklart en metafor för förutsättningarna man får i livet. De man inte kan påverka själv. Att inte vinna på meritokrati betyder inte att man inte är duktig.

Strukturella problem är inte nånting som tas upp mycket i Singapore. Man snackar inte om feminism eller om patriarkatet. Det finns inte i det meritokratiska systemet. Idén är att man kan åstadkomma allt om man bara vill det tillräckligt, om man jobbar hårt och inte hjälper varandra.

Allt det här har jag nu berättat för att förklara den underliggande ideologin bakom Singapores skolsystem.

Om jag skulle jämföra Lund och NUS skulle jag säga att det inte är svårare rent intellektuellt. Det blir dock svårare på grund av de olika systemen. Jag ogillar att ha alla kurser samtidigt och tycker det blir mycket svårare att få saker gjorda när man hela tiden har flera bollar i luften. Det finns dessutom inte mycket solidaritet i skolan. Man hjälper inte varandra, speciellt om man inte är mer än klasskompisar. Betygen sätts nämligen beroende på hur bra det går för den som presterar bäst. Den här terminen har verkligen fått mig att uppskatta det svenska universitetssystemet så mycket.

Jag tänkte avsluta det här lite annorlunda inlägget med ett citat från en annan lärare jag har som var så klockrent och säger så mycket om Singapore, men också om vår tid och den arbetsmiljö vi är eller kommer att bli en del av:

”It’s called manipulation, nowadays we call it networking”

Annonser

SingaStart

Hello Kakis!! 

Kakis är tydligen Singlish (Singapore slang) för kompisar! 

Just nu sitter jag och skriver det här inlägget i min blöta bikini från min balkong här i Singapore. Lägenhetshuset jag bor i med mina fem roomies har en pool där jag redan har tillbringat alldeles för mycket tid. Jag kan helt ärligt säga att livet känns som en dröm. Det börjar bli kväll nu här i Singapore (kl. är 19.22) och skyskraporna börjar lysa upp. Himlen är fylld med mörka moln samtidigt som man ser gula och oranga strimmor. Det regnar mycket här men det är också väldigt varmt. Regnet varar inte heller så länge och följs oftast av solen. Jag klistrar in en bild här så ni får se för er själva

Eftersom jag nu har varit i Singapore i mer än en månad har jag enormt mycket att berätta.  Därför kommer jag dela upp inlägg så att det inte blir jättelångt och flummigt. Titta på mig som strukturerar upp saker! Sjukt!

Anledning i Singapore + NUS 

Jag kom till Singapore den 6:e Januari sent på kvällen och hade en dag på mig att besöka staden innan orientation day den 8:e. Lektionerna började dock inte fören den 14:e januari. Men det är viktigt att vara här till orientation pga man får mycket viktig info och det är då de omvandlar ditt turistvisum till ett studentvisum (Student Pass). Kortet man får när Student Pass är fixat är dessutom det du måste ha med dig när du reser för att komma in och ut landet utan problem. 

Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg är kurserna man får under ansökningsperioden inte de man nödvändigtvis kommer att läsa. Första veckan på NUS får du kursshoppa. Jag gick på massa konstiga och spännande föreläsningar innan jag bestämde mig. Jag hade dock 2 kriterier som jag utgick ifrån : 

  1. Måste handla om politik/samhällen i Asien eller nånting jag inte kommer att plugga i Lund
  2. Får inte vara på torsdag eller fredag. Det är bra att koncentrera dagarna eftersom jag har ganska långt till skolan. Onsdagen är dessutom Ladys Night i Singapore och den stora utekvällen så man vill gärna ha Torsdagen skolfri 😉 Fredagen vill man ha ledig så att man kan sticka och resa några dagar (just being honest :P)

För att kunna tillgodoräkna sig 30HP när man kommer hem måste man läsa 5 kurser på NUS. Jag tror dock att Lunds universitet inte riktigt har gjort sin research här. NUS är ett att världens bästa universitet och nivån är hög. När jag sa till mina Singaporianska klasskompisar att jag var tvungen att läsa 5 kurser blev de chockade. 5 kurser är köttigt, även för dem. Därför läser de flesta på NUS (bytisar eller inte) 4 kurser. Och med 4 kurser på NUS får du ÄNDÅ FULLT CSN och om du inte har några extra HP inne på ladok går det att slänga ihop dem på sommaren med en sommarkurs.

Tillslut blev det de här kurserna : 

  1. Ethnicity and Nation Building in Southeast Asia
  2. The Nature of Language (Lingvistik grundkurs pga har alltid velat lära mig om det)
  3. The Evolution of a Global City-state (handlar om Singapores historia och poltik)
  4. Political Inquiry (lite som stats B)
  5. Religion ad politics in Southeast Asia (får se om jag klarar att ha den här kursen också)

Såhär långt är jag riktigt nöjd med mina val. Jag har lärt mig så mycket om Singapores och Malaysias politik och historia och det har verkligen förändrat min syn och förståelse för stan.

Eftersom jag är inriktat på statsvetenskap tillbringar jag mest av min tid på Faculty of Arts and Social Sciences (FASS) som har världens finaste campus. Det har dessutom ett jättenice foodcourt som heter The Deck där man kan få tag i mat från hela världen till en väldigt billig peng. Matlådor är ett främmande koncept för Singaporianer.

Jag och Olivia, min roomie, älskar det indiska matståndet på The Deck och äter nästan alltid där

Onsdagar käkar jag dock alltid koreansk lunch med mina singaporianska klasskompisar.

NUS Faculty of Arts and social science
Här kan man alltså sitta och plugga, inte så dumt va?
Ibland har jag föreläsning på Utown som är lite längre bort och dit brukar jag ta elsparckyckel till. Finns massa här på campus som man kan låna och åka runt med. Hur 
KUL!?

Boende 

Om ni läste mitt lilla intro tänkte ni nog ”wohoo vilket lush life”. Och ja det är det ju. Men det är faktiskt inte bara jag som bor såhär. De flesta stora lägenhetshusen här erbjuder både pool och gym och vissa har till och med bowlinghallar, tennisbanor, pingisbord, lekplatser, KARAOKERUM (så konstigt men så kul?!) och annat sjukt. 

Om man inte bor på campus bor de flesta bytisarna i kollektiv. Lägenheterna här är vanligtvis väldigt stora så man bor många. Vi är tillexempel 6 tjejer och vi är två i varje sovrum. Så bor alla de andra bytisarna jag känner här också. Det är det man får göra speciellt om man vill ha pool osv. 

Hur hittar man ett sånt boende då? Man vänder sig till en ”agent”. Här i Singa går allt genom mäklare om man inte är på plats och kan gå på privata visningar. Men det kunde inte vi så vi fick lita på Mo, en mäklare vi hittade genom en hemsida som fixade lägenheter till utbytesstudenter. Mo levererade ändå bra så här sitter vi på 20:e våningen i Eight Riversuites på Boon Keng. Hyran är definitivt inte som i Lund men med tanke på att Singapore är en av världens dyraste städer är den inte heller så dum. Men tips från mig, SPARA innan du åker hit hehe..  

Eftersom 2 av oss går på SMU (ett annat universitet i Singapore) och 4 av oss på NUS gick det inte att hitta ett boende som var nära skolan för alla. Vi fick dessutom tipsat att inte bo mitt emellan universiteten utan att antingen bo i stan nära SMU eller lite utanför vid NUS. Vi valde att bo närmre stan för det är ju såklart roligare. Nackdelen är dock att det tar lång tid att att ta sig till NUS härifrån. Dörr till dörr skulle jag nog säga en timme. Men som tur är går jag i skolan bara 3 dagar i veckan 😛

En vanligt kväll på balkongen
Jag och mina roomies minus Veronica som tar bilden. Svårt att hitta mig va? 😉
Poolen

Ja, det var allt från mig för den här gången, hörs igen när jag kommer på nåt mer kul att berätta! Puss och haaaj ❤

Singaprepp

 

Heeej allihopa!! Mitt namn är Giulia Kappelin Cingolani och jag ska spendera min femte termin på Politices Kandidatprogrammet på National University of Singapore (NUS). Som de flesta pol. kandarna nollades jag av LUPEF. Jag har inte engagerat mig i i föreningen mer än så men i min nollegrupp hittade jag världen bästa kompisar och det är jag evigt tacksam för. En av dessa fantastiska kompisarna är faktiskt en av mina roomies här i Singapore. En liten rolig anekdot om mig och nollningen är att jag fick den SISTA platsen, och den fick jag slåss för mot ett kändisbarn. Som tur är är jag en stjärna på sten, sax, påse 😉 

Utbyte eller praktik?

Valet mellan utbyte och praktik var ganska enkelt för mig. Eftersom studietiden i en människas liv är begränsad ville jag få ut så mycket som möjligt av den och utforska nya skolsystem. Jag är själv uppvuxen i ett annat land (Italien) och skolsystem jämfört med det svenska och tror på riktigt att skolan är det bästa sättet för att förstå ett land. Man kan få en uppfattning om ett lands grundläggande värderingar utifrån vad de lär ut och hur ett folk tänker utifrån hur de lär ut. Skolan är också ett bra och enkelt sätt att komma in i ett land. Sen så är jag definitivt mer en Thinker än en Doer så plugget passar mig bra (och nu får vi hoppas att ingen som någonsin kommer att anställa mig kommer läsa detta inlägg…). Helt ärligt var jag inte så taggad på nåt av utbytena när det var dags att söka. Men alla mina kompisar skulle söka och uppmuntrade mig att göra det med. Nu när jag så sitter här i Singapore är jag så sjuuukt glad att jag gjorde det. Tack igen LUPEF för kompisar som pushar en! 

Så tips från mig, SÖK ALLTID! Man har inget att förlora, snarare tvärtom!! 

Ansökan 

Lunds Universitets utbud på utbytesplatser är helt fantastiskt. Det är dock lätt att känna sig lite lost. Därför tipsar jag om att börja kolla på utbyte i god tid, speciellt om man vill utanför Europa. Jag gjorde min ansökan dagen innan deadline och jag skulle inte rekommendera det om man inte är en nattuggla. Det tar längre tid än vad man tror att skriva sitt Letter of Purpose men framförallt tar det långt tid att navigera på olika universitets hemsidor och göra kursplaner, speciellt om engelska inte är landets första språk. 

Ett TIPS jag har för Letter of Purpose är att bestämma sig för den världsdelen man vill åka till först och sen söka olika universitet i den världsdelen. Jag ville verkligen till Asien och hade som första val Singapore och sen Hong Kong, Taiwan och Bangkok under ”University-wide” agreements. Mitt brev var därför väldigt vinklat åt den här världsdelen vilket jag tror gav det ett bra flow. Jag skrev till exempel att jag ville till Asien för att lära mig om buddhism och sambandet mellan religion och politik i Sydostasien. Jag är helt övertygad om att brevet är det som ger dig utbytesplatsen SÅ SATSA PÅ DET! 

Vad händer sen? 

Efter ansökan nominerar Lunds universitet en till något av universiteten man sökt till. VIKTIGT att du kollar att det som står på ditt nomineringsbrev stämmer med terminen du har blivit antagen till. Det gjorde det inte på mitt och jag märkte det verkligen i sista sekund. Så ha koll på saker och LITA INTE PÅ DIN KOORDINATOR. Min var av ingen hjälp alls och gjorde bara en massa fel. Är jag fortfarande sur på henne? Kanske … 

Förutom min usla koordinator gick allting med ansökan, visum och boende smidigt. Singapore är ett väldigt välorganiserat me dock lite krångligt land. Om du som läser (om du finns) kommer att gå på eller är taggad på NUS, kommer det finnas många steg att följa innan du anländer till Singapore, så HA KOLL PÅ DIN MEJL! Dock ger de också väldigt bra och tydlig info om allt det man ska göra och svarar snabbt på mejl om man har frågor. NUS är dessutom en väldigt stor skola med jättemycket utbytesstudenter från hela världen så de är vana vid dumma frågor och om du missar något går det att lösa på plats.

Kurshetsen 

Om du ska till Asien kommer du antagligen också vilja resa runt mycket. Det gör alla utbytesstudenter här. Därför ska man försöka ha sina kurser i början av veckan så att man kan sticka iväg på helgerna om man känner för det. Jag var ganska stressad hemma i Lund över att hitta kurser som skulle matcha ett potentiellt reseschema. Nu kan jag säga att det var helt onödigt eftersom man på NUS har en hel vecka på sig att byta och välja nya kurser. Så stressa inte, det löser saaaj. 

 

Ja, det var nog allt från mig för idag. Jag har nu varit i Singapore i lite mer än en månad och livet känns helt SINNESJUKT BRA! Jag hade inte kunnat ha det bättre helt ärligt. Så hoppas detta var av hjälp så ska jag berätta mer om liv här från och med nästa inlägg. 

Puss och haaaaj ❤ 

– Jag i version glad och svettig turist framför Sri Veeramakaliamman Templet (äldsta hindu tempel i Singapore, tillägnat åt gudinnan KALI ”the destroyer of evil”)