Uppdatering från Zambia!

Hej Vänner!

Jag har nu befunnit mig i Zambia sedan en tid tillbaka, och det är nu läge att uppdatera er om mitt liv här!

Jag befinner mig i Livingstone, Zambia, vilket är en liten stad som ligger i södra Zambia, precis vid de fantastiska Victoria fallen och 15 minuter från gränsen till Zimbabwe. Min första tid här var en kamp mot värmen, då Livingstone bjöd på strålande sol och 37 stadiga grader dagligen. Zambia har sin regnperiod mellan oktober-april, och i vanliga fall ska temperaturerna börja sjunka från och med mars då sommarmånaderna här (maj-augusti) är deras vinter. I år kom dock ingen regnperiod till Livingstone (hej klimatkris..), och när jag anlände till staden var det extremt höga temperaturer för säsongen och i brist på vatten även början på vad som kan komma att bli en extrem torka. Då de flesta zambier lever på självförsörjningsjordbruk är landet väldigt sårbart för torka, och många som jag talat med gruvar sig för vintern då de inte vet om de kommer kunna försörja sin familj. Denna torka är livshotande för de som lever på självförsörjningsjordbruk, och återkommande torka är även en av anledningarna till att omkring hälften av alla barn under fem år i Zambia är kroniskt undernärda. Min tredje vecka här kom det dock för denna regnperiod två dagar med regn, vilket sänkte temperaturen någon grad men dessvärre inte gjorde någon skillnad alls på den kommande torkan. Mer om självförsörjningsjordbruk och torkan kommer dock i ett framtida inlägg!

I det här inlägget kommer ni få ta del av hur jag bor här i Livingstone och hur den första tiden gått med min MFS. Så, hur bor jag?

Jag har den extrema turen att ha en syster som bor här i Livingstone permanent, vilket även är en av anledningarna till att jag fick idén till min MFS. Min syster hyr ett “radhus” i ett område för locals cirka 10 minuter med bil utanför Livingstones kärna, och det är hos henne jag bor under hela min vistelse. Området heter Highlands och är ett av de dyrare områdena i Livingstone. Hennes hyra ligger på cirka 1500 kronor per månad, vilket de flesta inte ens tjänar per månad här. Trots att det är ett av de dyrare områdena är standarden på husen mycket slitna i jämförelse med vår standard hemma i Sverige. Byggstandarden på detta hus är låg och husets väggar är sneda, det finns stora springor vid fönster och dörrar, sliten inredning med garderobsdörrar som lossnar och ett kök som i Sverige skulle hamnat på soptippen för länge sedan. Emmas hus är dock väldigt fräscht och extremt lyxigt i jämförelse med hur majoriteten av zambierna här i Livingstone bor (mer om detta kommer i ett annat inlägg).

Här bor jag! Alla fönster och dörrar är försedda med galler för att hålla inbrottstjuvar ute. Gården är även skyddad med en mur och grind.
Vägen hem till huset.
Ett litet “matstånd” utanför min systers hus. Här säljer några grannar varor från deras egna gård, såsom ägg och grönsaker. “Matståndet” har öppet när de har varor att sälja.
En del av köket. Köksluckor och lådor som inte riktigt går att stänga, trasiga bänkskivor, osv. Pet-flaskorna och baljan använder vi för att fylla med vatten. Många dagar saknar vi vatten i huset under flera timmar, därför vill vi alltid försöka ha en back-up med vatten för att laga mat, diska eller fylla i toaletten. Lagar vi mat och sedan inte kan diska är köket fyllt med myror och andra kryp på endast några minuter.
Duschen! Baljan används även här som en vattenreserv, som vi fyller på medan vi duschar för att spara vatten. När vattnet är slut använder vi detta vatten för hygien. Denna balja använder vi även när vi tvättar kläder.
Bakgården med grannens eldstad och vår vakthund Spear. Zambier äter en gröt-liknande massa, gjord på majsmjöl, dagligen. Massan som heter Nshima äts istället för ris/potatis/pasta och tillagas utomhus på eld/kol-eldad grill. Denna rätt är förhållandevis väldigt billig att tillaga då det enda som behövs är majsmjöl, vatten och lite salt och äts därav i alla hushåll.
Här är mitt rum! Under mina första två veckor här hade jag extremt svårt att sova då mitt rum endast har en fläkt och temperaturen i rummet kunde vid läggdags ligga runt 30 grader. I övrigt har även de allra flesta hushåll här en vakthund vilka släpps lös under nätterna, och under nätterna är det därför en kör av hundar som skäller. Många hushåll har även höns och tuppar (för självförsörjning) som börjar gala vid cirka 3 på morgonen fram till 6 då solen går upp. De första dagarna trodde jag att jag skulle bli galen av allt ljud toppat med den extrema värmen, och om jag hade tur fick jag cirka tre timmar sömn per natt. Två veckor in började jag vänja mig, och i övrigt har öronproppar varit den stora räddningen för sömnen.

Så nu till det jag faktiskt är här för att göra: Hur går det med min MFS?

Som jag skrev i det tidigare inlägget befinner jag mig i Zambia för att genomföra fältstudier i och med min kandidatuppsats. Då min syster bott till och från i Livingstone sedan två år tillbaka har jag fått en god insikt i hur det är att leva här. Zambia är ett av världens mest ojämlika länder, såväl mellan män och kvinnor men också mellan stad och landsbygd. Något som verkligen fångade mitt intresse var därav hur kvinnorna i Livingstone lever. Då graden av ojämlikhet är bland de högsta i världen finns många organisationer i såväl Zambia som Livingstone som arbetar mot ett mer jämlikt samhälle. Jag tog kontakt med en av dessa organisationerna vilken arbetar i bland annat Livingstone. Denna organisationen driver ett projekt som heter “Girl impact” som arbetar för att “empower” såväl flickor som kvinnor. Ojämlikhet mellan kvinnor och män är ett stort problem i Zambia, detta trots att det finns en uppsjö av organisationer som arbetar med frågan såväl i Livingstone som i resten av Zambia. Detta fick mig att fundera kring hur dessa organisationer arbetar, hur och om de gör någon skillnad, men främst hur de kvinnor och flickor som deltar i organisationernas projekt uppfattar, lär och lever utefter programmen de deltar i. Jag bestämde mig därför för att jag ville göra narrativanalys av de kvinnliga deltagarna i organisationens “Girls impact”-projekt, där syftet är att skildra kvinnornas uppfattning om programmet, hur de mottager den information, kunskap och det språk som organisationen tillhandahåller, samt hur och om kvinnorna själva anser att deras liv förändrats – såväl till det bättre som det sämre genom programmet.

Jag har sedan jag kom hit genomfört 6 observationer, plus 6 individuella intervjuer av de kvinnliga deltagarna. Då det finns en del etiska svårigheter med att inkludera barn som studieobjekt har jag valt att endast observera de sessioner som organisationen håller med kvinnor över 18 år, och de är även dessa kvinnor jag intervjuar. Datainsamlingen (intervjuerna och observationerna) har inte gått på räls, vilket jag dock räknat med sedan innan. Mina första två veckor här i Livingstone hade jag fortfarande slutuppgifter + 7-dagars hemtenta kvar på min metodkurs och min valbara kurs, detta då jag åkte hit innan kandidatkursen var påbörjad. Därför var det svårt att hinna med datainsamlingen under denna tiden, och jag fick nöja mig med att genomföra mina observationer. Efter de veckorna var avklarade kunde jag äntligen (!!!!) börja med intervjuerna! Dessa har dock även de varit svåra att genomföra emellanåt, dels då jag behövt hitta dagar som passar de jag ska intervjua samtidigt som jag behövt hitta en tolk som är tillgänglig. Tänk er då att de flesta inte har telefoner och de är därför svårt och tidskrävande att kommunicera samt bestämma träff med kvinnorna. Även påsken ställde till det för mig då firandet här är väldigt stort vilket resulterade i inställda sessioner med organisationen och inga möjligheter till att boka in intervjuer eftersom kvinnorna varit upptagna. Jag blev även sjuk en vecka vilket gjorde att varken intervjuer eller observationer kunde genomföras då. Jag är efter omständigheterna dock nöjd med arbetet än så länge, och mitt mål är att få till minst 4 individuella intervjuer till samt eventuellt någon gruppintervju!
Jag kommer berätta mer om mitt arbete med datainsamlingen i ett annat inlägg, men tills vidare tänkte jag dela med mig av några bilder från de sessionerna jag observerat (alla som är med på bilderna har gett sitt medgivande).

Organisationen träffar kvinnorna på måndagar och onsdagar vid denna byggnad vilken tidigare varit en skola, men som nu inte längre används. Då byggnaden inte längre används är huset i princip förfallet invändigt, så träffarna hålls alltid utomhus på byggnadens framsida. Denna dagen pratades det ekonomi, närmare bestämt sparande och budget. Något kvinnorna vill spara till är barnens skolavgift vilken ligger på cirka 155-400 kronor/termin (beroende på årskull), och det var därför detta som var målet för kvinnornas sparande. För de flesta är detta otroligt mycket pengar, och många av de har inte råd att betala avgiften. Några av kvinnorna har dock vissa terminer råd att betala avgiften för ett eller två barn (de flesta av kvinnorna som deltar i detta projekt har cirka 4-5 barn). Kvinnorna fick göra budgetar för hur de skulle kunna spara till en skolavgift, och de allra flesta trodde sig kunna lägga undan cirka 5-10 Kwacha (cirka 3-8 kronor) per vecka, och det skulle med andra ord ta de allra flesta minst 5 månader att spara till en skolavgift för ett barn (ju dyrare skolavgift desto längre tid).
En annan dag med observationer! Denna dag, som många andra, var det klädtillverkning på schemat. Organisationen försöker skapa tillfällen för kvinnorna att tjäna sina egna pengar för att ha råd med exempelvis skolavgift, mat, osv. Kvinnorna som är med i projektet är alla arbetslösa, och i Zambia är det mannen som bestämmer över hushållets ekonomi då det är han som i de flesta fall tjänar pengarna. Lönen som mannen tjänar får kvinnorna inte ta del av, mer än till att köpa mat till hushållet, och de flesta av kvinnorna har ingen aning om vad deras man har i lön. Organisationen har därför lärt kvinnorna att sy, och en gång i veckan får de tillfälle att hämta upp tyger, dragkedjor, knappar och nålar under en av sessionerna. Allt som sys lämnas sedan in till organisationen igen som säljer det vidare till turister, varav kvinnorna sedan får halva summan av det varan sålts för. Det de producerar och som sedan säljs kan generera cirka 30-70 kronor i lön per månad.
Sy-dags! Tygerna måttas och klipps itu för att passa det kvinnorna vill tillverka.
Denna session talades det om träning och hälsa. Majoriteten av kvinnorna har kramper och smärtor (speciellt i rygg) efter bland annat de slitsamma vardagssysslorna de utövar i hemmet dagligen och de långa sträckorna de behöver vandra för mat och vatten. Kvinnorna fick denna dag bland annat prova på yoga för att lära sig övningar de kan ta med sig till hemmet för att bli starkare och på så sätt förebygga smärtor.
Något annat som sliter på kvinnornas kroppar rejält är att de bär sina små barn i tyg på ryggen under dagarna. De bär på barnen oavsett om de utövar en syssla som är krävande. Här utövar en av kvinnorna yoga med sin 2-åriga dotter på ryggen.
Här är jag tillsammans med fyra av kvinnorna som deltar i projektet, samt två döttrar till en av kvinnorna. Lång kjol eller byxor är ett måste när man vistas utomhus, då det anses vara respektlöst att visa för mycket hud.

Detta var allt från mig denna gång! Tveka inte att höra av er om ni har några frågor eller något speciellt ni vill att jag ska berätta om. Hoppas ni alla njuter av underbara Valborgs-dagar hemma i Swe!!

Ma råkes!

Minor Field Studies

Hej Lupef-vänner!

Mitt namn är Sara Ivarsson och jag läser för närvarande min femte termin på Pol. kand. med inriktning statsvetenskap. För två och ett halvt år sedan bestämde jag mig för att fly de norrländska vinterlandskapen uppe i Östersund för att flytta ner till Lund och påbörja mina studier. Min första tid i Lund kan beskrivas som ganska ångestfylld. Jag bodde inneboende hos en tant som gav mig kalla kårar, kände totalt noll personer i och var allmänt vilsen i den nya och okända studentvärlden. Dessutom förstod jag inte skånska.

Mitt ljus i vardagen blev Lupefs novischperiod där jag dels fick ha en massa kul, men där jag också träffade vänner för livet ❤ Jag har sedan dess både fått chansen att vara fadder till ett helt fantastiskt gäng människor och även faddergeneral med min älskade kompanjon och Lupefs fd. vice ordförande Charlotta Mohlén. Lupef ligger mig minst sagt varmt om hjärtat och jag är så tacksam för alla människor jag träffat och allt roligt jag fått uppleva!

Så varför ska jag skriva för Lupefs praktik och utbytes-blogg?? Jag ska faktiskt varken på praktik eller utbyte denna termin, utan jag ska iväg till Zambia för att genomföra fältstudier inför min kandidat-uppsats. Jag blev nämligen i februari, efter mycket jobb med ansökan, beviljad ett MFS-stipendium för att kunna genomföra detta. Jag tänkte i det här inlägget berätta lite om vad MFS är, hur man ansöker och lite allmänna råd vad man kan tänka på när man ansöker. Ni kommer givetvis även få följa med mig på min resa och jag kommer dela med mig av mitt arbete under tidens gång.

Vad är MFS?

MFS står för Minor Field Studies och är ett stipendium på 27 000:- som delas ut av SIDA. Stipendiet innebär att du som student får chansen att i samband med din uppsats genomföra en fältstudie i ett utvecklingsland.

Vem kan söka MFS?

Alla studenter vid Lunds Universitet kan ansöka om stipendiet. Stipendiet är till för dig som ska läsa en kandidat, magister eller master och vill genomföra fältstudier i ett utvecklingsland. Du får inte vara medborgare i det land du genomför din fältstudie. För att söka MFS krävs att du först och främst har en kontaktperson som ska kunna bistå med hjälp att genomföra studien i ditt värdland. Det är viktigt att denne kontaktperson är relevant för din studie, då denne är central för genomförandet av många delar av din studie. Juryn lägger även stor vikt vid detta. Jag har personligen två kontaktpersoner (kravet är dock bara en): min syster som bor och driver en organisation i Zambia, samt en kvinna som är projektledare för organisationen vars projekt jag kommer ta del av för min studie. Du behöver hittat en pålitlig kontaktperson innan du påbörjar din ansökan, då detta även är en av delarna som ska motiveras och skickas in för att ansöka om stipendiet.

Kan jag söka trots oavklarade kurser?

Ja! Tidigare fanns ett krav på att du som student skulle avklarat visst många poäng, men detta är idag borttaget. Jag hade själv en omtenta i Makroekonomi släpande när jag ansökte, vilken jag för övrigt fortfarande inte avklarat (I löööve u NEK….). För att ansöka krävs dock att du skickar in dina resultat- och registreringsintyg, vilket även kommer vara grund för bedömningen. DVS – försök att ha klarat alla kurser när du söker!

Hur går man tillväga för att ansöka?

För att ansöka om ett MFS-stipendium behöver man först och främst ha en tydlig idé på vad man vill göra. När du väl har en idé på vad du vill göra, och i vilket land du ämnar genomföra din fältstudie så är det dags att påbörja ansökan! För att söka MFS krävs en projektbeskrivning på 5 sidor där fokus läggs på frågorna: Vad, Var, Hur och Vem? Projektbeskrivningen ska alltså innehålla Vad du planerar att göra, Var detta ska genomföras, Hur det ska genomföras (med vilka metoder/teorier) och Vem/Vilken som kan hjälpa och stötta dig genom arbetet i värdlandet (kontaktperson). Som en statsvetenskaplig student läggs stor vikt vid att ditt arbete är väl genomarbetat gällande metod- och teorival. Det är även mycket viktigt att koppla till tidigare forskning, samt att du kan motivera vad din uppsats kan bidra till. Projektbeskrivningen ska även innehålla ytterligare punkter vilka du kan finna här.

För att ansöka ska din projektplan bedömas av en MFS-handledare på institutionen, som även finns tillgänglig för att hjälpa dig med utformningen av din ansökan. För att kunna ansöka krävs att handledaren godkänner din uppsats, där du då får ett intyg om fältstudiens lämplighet. Vem denna MFS-handledare är varierar beroende på institution, så enklast är att kontakta studievägledare för att komma i kontakt med just din!

Vad finns det för tips om just jag vill ansöka?

Mitt främsta tips är att BÖRJA I TID! Jag fick det här tipset när jag först kom på tanken att ansöka om MFS, men kan inte riktigt påstå att jag följde det (hehe)… I augusti förra året hade jag bestämt mig för att ansöka och i samband med skolstart hade jag en färdig idé och började därmed med arbetet för min ansökan. Projektplanen tog mig totalt cirka två månader att få helt färdigställd, och det var emellanåt riktigt tufft att få tiden att räcka till både MFS-ansökan, skolan och livet i allmänt. Jag skickade in min ansökan i oktober, varpå jag fick avslag med motiveringen att jag behövde ändra i min teori samt använda mig av nyare teorier (de jag använt var från år 2000). Jag blev såklart besviken då jag lagt ner så otroligt mycket tid (!!!) på min ansökan, och bestämde mig därför för att skriva om min ansökan. Under tre intensiva veckor, i kombination med min B-uppsats, skrev jag om min ansökan och skickade in på nytt i januari. Efter tre veckor fick jag svar, och denna gången var jag godkänd!! Min ansökningsprocess tog alltså totalt cirka ett halvår, så det är viktigt att ha i åtanke att detta kan ta tid. Ansök därav i god tid före din uppsatskurs.

Mitt främsta tips är dock: Ge inte upp!! Får du avslag? – Försök igen!!

Vad behöver jag tänka på OM jag skulle bli godkänd?

Det är mycket viktigt att ha i åtanke vad som krävs av dig om du blir godkänd. Det första du behöver tänka på är att detta är något som kommer ta upp extremt (!!!) mycket av din tid. Ansökningen i sig kräver mycket förberedelse och arbete, vilket för min del innebar att jag ibland hade svårt att få ihop vardagen. Det är svårt att studera på heltid och samtidigt börja strukturera en genomarbetad plan för din kandidat- eller masteruppsats! OM du efter allt slit skulle bli godkänd så krävs det, inte helt oväntat, ännu mer jobb!! Jag har sedan jag blev godkänd i mitten på februari bokat resa, vaccinerat mig, skickat in ett antal dokument med krav på underskrift från såväl mig som kontaktpersonen i värdlandet, gått förberedelsekurs på SIDAs kursgård i härnösand (mån-fre inklusive resa), förberett med lämplig handledare, kontakta lärare på mina nuvarande kurser för att strukturera upp det jag missar (uppsatsseminarium OSV!!), OSV.… Tänk även på att det till vissa länder tar tid att fixa med visum, vilket är helt väsentligt för att du ens ska få inträde i landet! Ha även i åtanke att du tidigast kommer kunna resa till ditt värdland två månader efter ansökningsperioden, detta då ansökan dels behandlas i en månad och när du sedan fått svar ska de allra flesta dokument (inför avresa, ex försäkring, biljetter osv) vara inskickade en månad före avresa. Utöver detta ska du även hinna genomföra MFS-förberedelsekursen i Härnösand. Slutligen är det värt att nämna att ett av kraven för ett MFS-stipendium är att arbetet genomförs under minst åtta veckors tid, vilket du behöver ha med i din tidsram.

Så, Varför ska jag ansöka?

Största anledningen till varför jag valde att söka är för att det dels är en otrolig erfarenhet, men också då detta är meriterande för dig som är intresserad av att arbeta internationellt med utvecklingsfrågor. Jag har ett stort intresse för mitt valda ämne och hoppas kunna få lära mig massor under studiens gång. Det har minst sagt varit mycket slit för att få ihop allt, men jag vet redan nu att det kommer vara värt varenda minut!! Våga ta chansen, SÖK!!

Detta var allt från mig denna gången. Jag hoppas ni fått större klarhet i vad MFS är och hur man går tillväga för att ansöka! Tveka inte att höra av er till mig om ni har några frågor eller allmänt bara behöver stöttning i er ansökan, jag hjälper mer än gärna till. I nästa inlägg kommer ni få en uppdatering från min första period här i Zambia!! Tills dess, ta hand om er!