En femtedel in i praktiken

Hej!!!

I fredags när jag gick från kontoret hade jag hela fyra (!!) veckor av praktik bakom mig vilket innebär att 20% redan är avklarad! Det går fort för att det är roligt men det går för fort för att vara så roligt.

I förra inlägget hade jag inte lämnat smekmånads-fasen och jag tror att jag fortfarande inte är riktigt där. Jag har inte lyckats tröttna på eller vänja mig vid att hela tiden få nya spännande och stimulerande arbetsuppgifter såsom att göra research inför påverkansarbete inom EU, gå på seminarier med uppdraget “ställ kritiska frågor”, hålla mig ajour om vad som händer på alla politiska plan i Ukraina, läsa intressanta rapporter eller förbereda studiebesök för Serbiska partnerorganisationer. Sen är det också något med ett kontor där mötesrummen är döpta efter historiska kvinnorättskämpar som ger en alldeles för härlig vibe för att sluta vara nykär i.

Det är dock inte helt utan sina mindre roliga aspekter. Jag har aldrig haft ett jobb där jag sitter på kontor från 9 till 5 och när det är dagar utan möten eller någon annan omväxlande aktivitet kan jag bli väldigt rastlös av att sitta vid mitt skrivbord en hel dag. Livet som student är mycket friare och du kan lägga upp din dag precis så som det passar dig, och det kan vara lite av en övergångsperiod att vänja sig vid kontorslivet istället. Men med mycket pauser för stretchning ska det gå vägen!!

Avslutningsvis för denna månatliga uppdatering vill jag verkligen understryka vilken lyx det är att få chansen att göra praktik så tidigt och under en så lång period inom sin utbildning, och uppmanar alla som känner sig det minsta sugna på att välja praktik framför utbytesstudier att definitivt ge det ett försök. 

Ha det fint!

Anna

Annonser

Undertecknat en praktikant som ännu inte lämnat honeymoon-fasen

Hej!

Jag heter Anna och går tillsammans med flera andra som skriver på denna lilla blogg på freds- och konfliktvetenskapsprogrammet på Lunds universitet. Varför jag skriver här är framförallt för att berätta om mina upplevelser av att praktisera på organisationen Kvinna till Kvinna, vilket jag ska göra en termin framöver! LUPEF har jag varit i kontakt med sedan dag 1 i Lund då jag nollades av massa mysiga faddrar och fick massa fantastiska vänner för livet. Efter det har jag själv varit fadder en omgång och gjort lite allt möjligt SKOJ med föreningen!

Jag valde praktik framför utlandsstudier eftersom att jag ville prova på hur det kan se ut på en framtida arbetsplats och var taggad på att få omsätta all teoretisk kunskap som vi har blivit inmatade med de senaste åren i praktiken. Mycket tid och energi lades under våren på att söka och efter många om och men (det är inte alltid helt lätt att få en praktikplats, även om allt kanske låter ganska självklart på dem som skriver här hehe, så ge inte upp även om ni som jag haft runt 6 intervjuer där platsen inte går till er innan det ~plötsligt händer~) fick jag en praktikplats på min drömorganisation Kvinna till Kvinna.

Kvinna till Kvinna stödjer kvinnoorganisationer i konfliktdrabbade områden och gör enligt mig ett extremt viktigt arbete baserat på de allra vettigaste av värderingar och därför gör det mig lika glad varje morgon att få gå in på deras kontor. Jag praktiserar på en av fältavdelningarna, för Balkan & Ukraina, och gör en del regionsspecifikt arbete. Hittills har det vara mycket läsa rapporter, utföra nyhetsbevakning, administrativa uppgifter och lite annat smått och gott!!

Tips till er som ska söka praktik skulle utefter mina egna erfarenheter vara att ägna en del tid på att lära dig hur man genomför en bra intervju. Jag upplevde att det erbjuds väldigt mycket tips om hur man skriver bra CV:n och personliga brev men när det väl var dags för intervjuer kände jag mig helt lost. Så att lägga lite tid på att söka information om det är ett hett tips! OCH det enda jag vet med säkerhet som tog mig långt i mina intervjuer även när de i slutändan inte ledde till att jag blev erbjuden platsen, var att jag visade stort intresse för själva organisationen/annat och var påläst och insatt i just deras arbete!

Det var allt för mig denna gång, vi hörs snart igen!

Anna