Vart tog tiden vägen??

Tiden går fort när man har roligt. Låter ganska klyschigt, men det förklarar verkligen varför mina två första månader här i Kanada har gått så snabbt. Tiden bara flyger iväg! Eller nja, inte alltid. Tiden flög inte riktigt när jag fick en hjärnskakning och blev ordinerad av läkaren att ligga i ett mörkt rum i två veckor och under stränga order hålla mig borta från telefon, dator, böcker och podcasts. Då gick tiden ganska långsamt. Förutom när ambassadens personal och praktikanter från andra ambassader kom och hälsade på, gav mig mat och små presenter. Ja, ni hör ju – egentligen var tiden med hjärnskakning helt OK den med.

Och för tre veckor sedan tog jag en tur till Hawaii. Det var också helt OK.

Ni skulle se min dator på ambassaden; den är täckt av komihåg-lappar, att-göra-listor, brainstorm-kartor, utöver alla mappar och papper som täcker skrivbordet. Svenska ambassaden i Kanada är en medelstor ambassaden. För mig innebär detta att mina arbetsuppgifter skiftar mellan himmel och jord, även om de framförallt faller inom enheten för kommunikation och kultur. Förutom att uppdatera sociala medier fördrivs min tid med rapportskrivning, att skriva underlag inför evenemang, politiska besök eller att rapportera från någon specifik händelse i Kanada som Stockholm (det så kallade Utrikesdepartmentet, men på ambassaden förkortat till Stockholm) efterfrågat, samt anordna evenemang och kampanjer MED MERA.

Jag var nyligen ansvarig för att framställa ett nytt främjandematerial. En av ambassadens alla uppgifter är nämligen att främja svenska intressen och Sverigebilden i det utsända landet. Det var många bildbanker jag då arbetade mig igenom, utöver alla mejlkonversationer med designer och tryckerier. Igår fick vi besök från Närings- och innovationsminister Mikael Damberg, något som likaså upptog en hel del planerande. För en vecka sedan stod jag som delansvarig för förberedande av Nordic Arctic Days; ett samarbete mellan de nordiska ambassaderna i Kanada och Canadian Museum of Nature för att uppmärksamma och utbilda den kanadensiska allmänheten, politiker och forskare i frågor kring Arktis. För mig upptogs dessa fem dagar av fotograferande, artikelskrivande och att visa runt evenemangets hedersgäst; en miljöforskare, ursprungligen från USA men stationerad i Abisko, som föreläste om klimatförändringarna i relation till Arktis. Och detta är bara några av alla bollar som jag som praktikant på Svenska ambassaden i Kanada har att jonglera med. Men eftersom mycket av arbetet är hemligstämplat kan jag tyvärr inte berätta mycket mer än så.

I veckan var jag på min första hockeymatch! Trodde aldrig att hockey kunde vara så roligt. Det kan i och för sig vara för att jag hade fantastiskt sällskap (praktikanter från alla andra ambassader), öl och för att NHL precis hade börjat. Det sägs att om en vill uppleva kanadensisk kultur ska en gå på en hockeymatch, och jag håller helt med.

Nu ska jag ut och njuta av den färgglada och soliga kanadensiska hösten, ha det!

Yrsa

Annonser

Att bo i Washington, D.C

Jag hade cirka noll förväntningar på DC som stad. Det sa mig ingenting. Jag hade absolut ingenting att relatera till när jag tänkte på att jag faktiskt skulle bo i DC. Inte bara jobba utan leva. Monumentet, Vita Huset och The Capitol i all ära men det förstår ju vem som helst att det inte är där man går och tar en AW, brunchar eller shoppar. Kanske strosar, men det är väl det.

Jag har ändå kommit att älska den här staden, mer eller mindre. Vi må ha en orimlig mängd råttor på vår gata (och i resten av stan). Kanske är klubblivet inte det bästa, och det är inte bara vår bedömning utan ganska känt för att inte ha ett vilt nattliv. Men överlag tycker otroligt mycket om den.

Det har en udda atmosfär. Precis så som man kan tänka sig. Människor är här och vänder. Det är ambassadfolk, interns i mängder (alltså orimligt många), folk som vill klättra, diplomater, lobbyister (vi hade ett gäng norska lobbyister från en mindre omtyckt marknad på fest i vårt hus härom helgen) och annat karriärsfolk. De kommer hit, sätter sin prägel, samlar visitkort, springer på event med gratis mat och öppen bar, och sedan tackar de för sig och flyttar någon annanstans. Överlag.

Georgetown är utan tvekan den finaste stadsdelen jag sett. Stockholm kan slänga sig i väggen.

Det är så rent. Alltså orimligt rent. Överallt. De måste sysselsätta en otrolig mängd trädgårdsmästare och gatustädare, för det är blomster och fläckfritt överallt. Jag slås faktiskt fortfarande varje dag över hur väldigt fint det är i DC, nästan överallt. Det är inte New York, mycket lugnare och lummigare, speciellt i Georgetown. Men ändå en storstad. Det varierar dock ganska mycket mellan stadsdelarna, såklart.

Happy Hours. Wow. Mellan fem och sju är det halva priset på 80% av alla barer och restauranger. På ett ställe vi hängt på är det gratis tacos (de slänger upp en hel gris med huvud och allt på ett bord) och $2 för Corona fram till åtta. Det är också de tiderna DC peakar. Då är happy hours och event i full gång, sedan går alla hem och lägger sig klockan nio. Tio om det är riktigt bra drag.

Super American. Allt. Waffles and deep fried chicken till frukost. SUV:ar överallt fast det är sjukt osmidigt i en stad där trafiken är kaos. Amerikanska flaggan, excentriska Halloweenträdgårdar från mitten av oktober och alla säger ”how you doin'” när man kommer och ”have a good one” när man går.

Barer finns det i massor. Och halvklubbar. Lite som ovanvåningen på Herkan mest överallt. Vi är oftast på Provision 14 nära U Street, gatan i princip hela DC hänger om helgerna. På gott och ont. Gratis inträde överallt och inga listor. Man kan utan problem ha kul varje helg om man vill dricka öl, sjunga till senaste househitsen och kunna välja lite som man vill.

Så vad gör man om man är här i säg två dagar? Man går såklart runt kring området The Mall och ser alla typiska byggnader man ska se. Monumentet, Vita Huset, Lincoln Memorial, alla krigsmonument och så vidare. Väldigt promenadvänligt. Finns även runt 20 gratis museum i DC, tack vare någon som hette någonting som gör att de kallas är Smithsonians (Smith kanske?). Sedan tar man sig upp på någon av takbarerna och tar en drink, till exempel P.O.V nära Vita Huset. Därefter skulle jag antingen äta på Le Diplomat (som jag inte lyckats äta på än, men som alla rekommenderar) om man vill äta fint eller på Ben’s Chili Bowl för att det är ett måste. Men finns mängder med bra och coola restauranger. På kvällen är man är alltid välkommen på förfest med svenska delegationen på O Street i Georgetown (vårt hus alltså). Där hänger det svenska interns från olika organisationer och även en del norska. Ibland danska. På kvällen åker vi säkert till Provision 14 eller någon annan halvklubb. Möjligtvis en konsert (i september var jag på Astrid S, vilket var fett). Dagen efter skulle jag trosa runt i Georgetown för att sedan gå ner till Waterfront och äta brunch på Farmers Fishers Baker. Passa på att gå in i House of Sweden som ligger precis bredvid, såklart. Det är verkligen en fin promenadväg längs Waterfront. Är man lite taggad är ju någon bottomless mimosa brunch något det finns massvis av, om man orkar. Kostar typ 35 dollar. Bota bakfyllan och så. Kanske ta en Uber till militärkyrkogården i Arlington om man vill se mer attraktioner. Något såndant. Det är faktiskt mest så våra helger ser ut.

Får du chansen, åk förbi DC. Och så vidare.

Processen (inte Kafka, utan praktik)

I mitt första inlägg skrev jag ett luddigt stycke om hur det gick till när jag fick min praktikplats, som jag nu tänkte utveckla lite. Det blir en blandning mellan mina egna erfarenheter och mer generella tips. Eftersom jag älskar listor (det näst bästa jag vet efter formulär) så blir det listformat:

  • Ett bra CV och Personligt brev
    Detta tänker jag inte utveckla så mycket – det har ni koll på. Men det är verkligen superviktigt att CV/PB är bra, tydliga och stilrena. Dessutom, inte för långt! Ingen orkar inte läsa hela essäer om vilka ni är och vad ni gjort, utan håll det kort och relevant. Skicka era CV & PB till alla praktikplatser ni är någorlunda sugna på. Givetvis anpassar ni varje CV/PB efter varje praktikplats. Ni bör nämna praktikplatsen ni söker i själva dokumentet ni skickar in, så praktikplatsen verkligen kan få bekräftat varför ni vill vara just där.
  • Intervju
    Steg två i processen brukar vara en intervju. Eftersom vi alla pluggar i Lund och de flesta praktikplatserna inte är i 046-området kan detta ske på olika sätt. Jag hade b.la. en skypeintervju med Folke Bernadotteakademin och körde telefonintervju med min nuvarande praktikplats, Frivärld. Jag var dock även uppe i Stockholm en dag på två andra intervjuer, så man kan få vara beredd på att lägga lite tid och pengar på det också. Det mesta gällande intervju har säkert redan sagts också, men det är ganska basic. Var förberedd. Läs in dig på vad arbetsplatsen gör, hur många som jobbar där, vilka de riktar sig till osv. Läs även in dig på vad de söker i en praktikant, och pusha på under intervjun varför just du skulle passa in. Att ställa motfrågor ger ett bra intryck, så försök fundera ut några frågor att ställa. Och sist men inte minst så under intervjun, försök att vara avslappnad och undvika plattityder. Arbetsplatsen intervjuar fler än dig, så på något sätt måste du sticka ut.
  • Ta till alla knep du har
    Det är svårt att sticka ut i detta sammanhanget. Precis som (i princip) alla andra har du läst fyra-fem terminer på ett kandidatprogram, och utöver kurskamrater och folk med liknande bakgrund från andra universitet tävlar du även mot masterstudenter. Därför är det viktigt att göra allt för att sticka ut, om du hittar en praktikplats du verkligen vill vara på. Som sagt var jag på några intervjuer ganska tidigt, som kändes ok. Men det var först efter min intervju med Frivärld som jag verkligen kände att ”här vill jag vara!”. Så efter min telefonintervju skickade jag in ett rekommendationsbrev från en lärare, och även min uppsats jag höll på att skriva då, eftersom den var på samma ämne som det Frivärld ägnar sig åt. I samband med detta frågade chefen om jag ville komma upp och titta på lokalerna och hälsa på medarbetarna i Stockholm, och det var under det besöket jag fick praktikerbjudandet.
  • Få inte panik
    Hela praktikansökningsperioden är vidrig. Kurskamrater, som man älskar (obs! vissa, inte alla) och vill väl, blir på något sätt konkurrenter, och ångesten gör sig extremt påmind när folk börjar kallas på intervjuer och man inser att man är bortsållad från ännu en potentiell praktikplats. Men det är också en utdragen process. Ambassaderna och UD brukar vara de som har rekryteringen klar först, ibland lång tid innan andra organisationer övh öppnat praktikansökan. Så hoppet är inte ute bara för att dina kurskamrater fått praktik, och börjar planera en termin på en ambassad i ett varmt land och du fortfarande står utan. Jag skulle tro (killgissar till 100% nu) att besked kommer börja dyka upp nu i början av oktober, men att många praktikplatser inte kommer ha gjort klart med ny praktikant förrän slutet av november. Så håll ut!!! Jag vet ingen från min klass (FKV15 love ya’ll) som sökte praktik och inte fick, utan det löste sig för alla till slut.

Så, där har ni 593 ord självklarheter. Men förhoppningsvis kanske det hjälpte någon lite lite. På Frivärld öppnar vi praktikansökan nästa måndag, den 14 oktober. Tycker ni det jag beskrivit i bloggen låter spännande rekommenderar jag er varmt att söka. Vill ni ha bra tips på grejer att skriva i Personligt brev/säga på ev. intervju så hör bara av er.

 

IMG_3323

Den KORTA hjärtattacken jag fick när notisen ”Carl Bildt retweetade dig” dök upp i morse. Jag hann tänka att nu kommer mitt mediala genomslag, men sen insåg jag att det var min praktikplats twitterkonto som han RTat. Nåja, en annan gång kanske.

En luddig beskrivning av vad ambassaden i USA gör.

Innan jag kom hit visste jag egentligen ganska lite om en ambassad. Eller ingenting. Jag visste till exempel att de hjälpte till med pass och visum. Att de ibland träffar fängslade svenskar efter att ha läst självbiografin El Choco. Att de på något vis representerar Sverige i olika frågor. Och en del annat som jag mest fått från hemsidor och genom att följa bland annat ambassaden i USA på Instagram (tips såklart, @SwedeninUSA).

Sanning är att de gör precis de sakerna. Och otroligt mycket mer. Och det kan såklart beskrivas i detalj. Men jag kan väl kort beskriva det som att de ska främja Sveriges intressen i landet det ligger, hjälpa svenskar och underhålla de diplomatiska förbindelserna med landet. Det känns ju som en lagom luddig beskrivning med minimal risk för fel. Det där ordnar upp sig (läs: vågar mig ännu inte på att beskriva det).

Washington DC är lite annorlunda och den största ambassaden efter den i Kenya (reserverar mig för fel). Här är det väldigt mycket utställningar och event jämfört med många andra ambassader, ofta kopplat till enheten jag arbetar på, och de hålls i själva House of Sweden, alltså inte inne på ambassaden. Ibland är vi även med och anordnar event på andra platser. Ibland är vi med i större organiserade happenings som Nordic Film Week och Kids Euro Festival, och då hålls event lite överallt. Hur som helst, vi har allt möjligt här i huset. Konstutställningar, varav en just nu är ”Stories of Migration – Sweden Beyond the Headlines”, som man kan komma och se gratis på helgerna. ”Room for Children” med högläsning varje lördag. Härom veckan samarbetade vi med ett koncept som heter Daybreaker då vi bjöd in till yoga och dansklubb (true story) mellan klockan 6 och 9. På morgonen, ja. Min andra veckan var det ett svenskt folkmusikband som hade konsert (Jaerv, otroligt bra och trevliga). De senaste dagarna har det hållits så seminarium med både svenska myndigheter, amerikanska myndigheter, andra *viktiga personer* och allmänheten. Dessa saker, tillsammans med mycket annat, kallas för offentlig diplomati. Viktigt coolt ord. Lägg det på minnet.

Det är en del, ibland jättemycket, besök från ministrar och riksdagsledamöter och liknande. Många möten och event med såväl institutioner som myndigheter och organisationer. Spring på hearings och seminarium och mässor. Rapportskrivning hem till Sverige. Kommunikation såklart, vilket jag arbetar med, för att främja Sveriges varumärke. Och så vidare.

Så finns såklart delen där ambassaden finns till för svenskar – den konsulära biten. Där ger man ut visum, hjälper svenskar med pass, har kontakt med svenskar när de hamnat i olika situationer för att vara luddig. Och så vidare.

Det var allt och ingenting. Lite nämnt, inget glömt.

Sedan är det skillnad på en ambassad och konsulat. De har olika status. I USA finns en ambassad (alltid bara en) i Washington DC, ett generalkonsulat i New York (som också tar emot praktikanter!) och ett honorörskonsulat i San Fransisco. Sedan har de konsuler runt om i landet också. Men det behöver vi inte gå in på, för det vet jag uppriktigt sagt inte tillräckligt mycket om. De har helt enkelt olika befogenheter, där ambassaden har högst status. Vill du veta med? Google is your friend.

PS. Vill man se vad vi gör utanför ambassaden är man jättevälkommen att skicka en request på Instagram, @osterlof. Vi gör ganska mycket kul. Som att spela quiz och dricka öl varje onsdag med norrmännen. Går på event med fri bar. Testar DC:s nattliv och restauranger. Ruinerar oss. Åker till Philadelphia. Och om tre veckor åker vi 15 svenskar och norrmän i universitetsålder till en stuga vid nationalskogen Shenandoah. Det kan bli spännande. 

Bilder har jag hört är kul, så här är några från både ambassaden och livet utanför.

IMG_2535 2.JPG

På universitetsfootballsmatch (är det ett ord) mellan Georgetown och Hoyas. Som ingenting annat jag sett. Utanför var det ölstånd, beer pong och dans(?!).

IMG_2470.JPG.jpeg

Invigningen av Nordic Film Week som hölls med svenska, norska, isländska, danska och finska ambassaden. Där framme står andremännen (ambassadörens andra hand typ), som ju faktiskt bara är män för tillfället. Här visades någon finsk svartvit film. Vi var sköna och visade 100-åringen i söndags. Det var fullt hus, på riktigt.

IMG_2454.JPG 2.jpeg

En av mina häftigare eftermiddagar. Detta är på Googles kontor. Hon på scen är Monica Enqvist, min handledare och enhetschef, och modererar här ett samtal om digital diplomati. Han är vice utrikesminister till Joe Biden, ni vet Obamas bästa kompis. Skakade hand med honom och en av tjejerna på Google gav mig en privat tur upp på taket, förmodligen för att jag var den enda under 30 där men förhoppningsvis för att hon vill ge mig ett jobb.

Vad gör man på en ambassad?

Hej! Nu har jag varit på ambassaden i lite mer än en månad och på nåt sätt har jag väl lyckats hitta en vardag och en rutin. Då jag vet att det börjar närma sig deadlines för praktikansökningar tänkte jag den här gången berätta lite mer om vad jag får göra på min praktikplats och tänkte ta idag som exempel.

Jag är som tidigare nämnt på press, information och kommunikationsavdelningen på svenska ambassaden i Paris (PIK som den så fint förkortas). På min avdelning är vi fem stycken: 1 pressråd utsänd av Sverige, 3 lokalanställda och 1 praktikant. Jag arbetar ungefär klockan 9-5 måndag till fredag och är på ambassaden för det mesta. Idag bar det däremot av till UNESCO direkt på morgonen, då jag och mina andra praktikantkompisar skulle på studiebesök där. Sveriges UNESCO delegation tog emot oss och berättade hur de arbetar, vilka frågor de arbetar med osv. Superintressant. Efter besöket tog vi oss tillbaka till ambassaden.

Nu under hösten arbetar ambassaden med ett stort sverigefrämjarprojekt, en främjarhöst som vi kallar det. Jag har haft turen att hamna mitt i denna satsning som rör både politiska, ekonomiska och kulturella frågor med alla ett fokus på främjande. Närmst har vi en stor havsmiljökonferens i monaco nästa vecka där fokus ligger på att diskutera miljöfrågor utifrån Östersjön och Medelhavet. När jag kom tillbaka till ambassaden från UNESCO imorse fick jag ta tag i Monacoprojektet direkt, och stämma av de sista inbjudningarna till konferensen. Även skicka påminnelser till de som inte har svarat på den senaste informationen, och se över att alla som skall komma är noterade. När en bekräftelse var skickad till min kollega att inbjudningarna var ”up to date” var det dags att kolla ambassadens mejl. Vi har en infomejl för allmänheten som jag ansvarar för att kolla av två gånger om dagen. Dit ramlar det in både inbjudningar till event, frågor om Sverige i form av utbildning, migration, väder och vind. Allt möjligt. Mycket av mejlen skall vidare till ansvarig handläggare, så min uppgift är att sortera och skicka vidare så att informationen hamnar rätt. En del mejl svarar jag på, om det är saker jag kan ta hand om som allmänna frågor eller om det är saker vi inte arbetar med, då hjälper jag personen i fråga vidare. Därpå stämde jag av våra sociala medier. Svarade på lite meddelanden som kommit in till vår Facebook, och kollade av twitter och instagram. Jag la även upp några nya event på vår hemsida, alltså saker som har kommit in som vi vill dela med oss av. Nu var det ett event om Anders Zorn och ett om en konsert i svenska kyrkan. Arbetsspråk på ambassaden är franska och svenska, så man dubbelarbetar allting. Alltså skriver jag om ett event till vår svenska hemsida, på svenska, så ska jag även skriva det till vår franska hemsida, på franska.

Lunch har vi klockan 13-14, idag satt jag och en annan praktikant på ambassadens terass och försökte hinna njuta lite av solen medan vi åt våra matlådor.

Under eftermiddagen plockade jag iordning två paket med broschyrer och information om Sverige, då två franska skolor hade bett oss skicka det till dem. Många skolor / klasser har EU dagar eller liknande, och frågar då om ambassaden har något material att dela med sig av. Jag fick även ringa till konsulatet i Lille, då vi samarbetar med dem i ett annat projekt under främjarhösten jag berättade om. Konsulatet i Lille skall visa fotoutställningen Swedish Dads som har varit runt världen över, så vi stämde av en del med kommunikationen kring det.Varje vecka skriver jag en rapport på vad som skrivs om Sverige i fransk media, så sista timmen på dagen ägnade jag helt åt att läsa franska tidningar och scanna igenom nätet för att se vad som har hänt i världen/ i vilken kontext Sverige nämns. Klockan 17 var det dags att möta upp de andra praktikanterna för ett glas vin så vi tog en promenad till Seine och en bra uteservering.

Detta  är verkligen en ”typisk dag” samtidigt som det inte finns några sådana. Sen jag kom hit har jag varit på massa möten, mingel, seminarium, representationsgrejer och inte minst fashion week förra veckan. Arbetet är väldigt varierat och för att trivas tror jag det är viktigt att man gillar att dagarna ser olika ut och att man aldrig riktigt vet vad man kommer att få arbeta med när man dyker upp på morgonen.

Jag kan verkligen rekommendera alla som sitter och filar på sina ansökningar till olika praktikplatser just nu att skicka in dem. Även om det är rätt tradigt med tusen olika CVn och personliga brev så är det ju super om det i slutändan ger en praktikplats man är intresserad av.

Skulle någon ha frågor om ansökningsprocessen eller hur det är att vara på en ambassad, skriv gärna!

/Hedda

 

 

 

Toppar och dalar

Fortsätter lite på temat som Anna körde för någon vecka sedan, men nu har det alltså gått mer än 1/4 av praktikterminen. Tiden går så otroligt fort, vilket både är skönt och tråkigt. Skönt eftersom att jag för varje dag känner att jag blir bättre och bättre på att göra jobbet som jag förväntas göra på praktiken. Tråkigt, eftersom jag trivs väldigt bra och hur mycket jag än längtar efter en fet kandidatuppsatsångesttermin (jo det är ett ord) så hade jag gärna stannat här längre.

Förra veckan nådde jag någon form av höjdpunkt under praktiken, nämligen att få en gästledare publicerad på Svenska Dagbladet. Jag skrev om demokratiska bakslag runt om i världen, och vilka komplikationer som kan uppstå till följd av detta. Uppsatsen bygger vidare på B-uppsatsen jag och Max Hallstan skrev på fortsättningskursen i Stats i våras. Mitt absoluta favoritmoment i det akademiska är att skriva, nog för att hemtenta innebär ångest, jag gillar verkligen att få grotta ner mig i något och skriva om det. Inte illa att via sin praktik få möjlighet att göra det på en av Sveriges största dagstidningar. Vill ni läsa min artikel finns den här. Håller redan på med en ny ledare, som berör ett ständigt aktuellt ämne för oss här på Frivärld, nämligen det svenska försvaret.

Precis som många andra på bloggen är det tyvärr så att jag inte kan gå in på många arbetsuppgifter p.g.a. sekretess, MEN jag tänkte komma med ett tips istället. I dagarna öppnar ansökning till Frivärlds Utrikesakademi 2018. Som jag beskrivit innan är Utrikesakademin en utbildning för unga opinionsbildare och utrikes- eller säkerhetspolitiskt intresserade. Den består av fem seminariedagar samt två studieresor, och är verkligen något jag rekommenderar för den som är intresserad av tidigare nämnda områden. Håll utkik på Frivärlds hemsida för mer information.

Till er som är sugna på praktik hoppas jag att ni har CV och Personliga brev redo, för nu kommer snart de allra flesta praktikplatser att ha öppnat för ansökningar. Ett råd är att söka MÅNGA praktikplatser. Givetvis finns det ett par stycken man absolut helst vill ha, men sök allt som låter någorlunda intressant. Tänkte så småningom (obs. kan vara allt mellan två dagar eller fyra veckor) skriva ett inlägg med mina erfarenheter från när det börjar närma sig intervjuer och arbetsprov i samband med praktikplatsansökan.

PS. Känner stor sorg över att missa LUPEFs årsmöte om några veckor. Det blir det första årsmötet jag missar sedan jag började plugga i Lund HT15, very sad! Men är ni medlemmar i LUPEF (vilket ni antagligen är eftersom ni läser detta) tycker jag verkligen ni ska gå dit och göra er röst hörd. Och känner ni er sugna – motkandidera på plats! Årsmötena blir alltid betydligt mer spännande om det är flera kandidater till styrelseposterna.

IMG_3273

Ville lägga upp en bild på mig själv i tjänst, men hittade bara den här från när en kompis var förbi kontoret. Tänk vad en ledare på SvD kan göra både för andras bild av en – men även den egna hybrisen.

En femtedel in i praktiken

Hej!!!

I fredags när jag gick från kontoret hade jag hela fyra (!!) veckor av praktik bakom mig vilket innebär att 20% redan är avklarad! Det går fort för att det är roligt men det går för fort för att vara så roligt.

I förra inlägget hade jag inte lämnat smekmånads-fasen och jag tror att jag fortfarande inte är riktigt där. Jag har inte lyckats tröttna på eller vänja mig vid att hela tiden få nya spännande och stimulerande arbetsuppgifter såsom att göra research inför påverkansarbete inom EU, gå på seminarier med uppdraget “ställ kritiska frågor”, hålla mig ajour om vad som händer på alla politiska plan i Ukraina, läsa intressanta rapporter eller förbereda studiebesök för Serbiska partnerorganisationer. Sen är det också något med ett kontor där mötesrummen är döpta efter historiska kvinnorättskämpar som ger en alldeles för härlig vibe för att sluta vara nykär i.

Det är dock inte helt utan sina mindre roliga aspekter. Jag har aldrig haft ett jobb där jag sitter på kontor från 9 till 5 och när det är dagar utan möten eller någon annan omväxlande aktivitet kan jag bli väldigt rastlös av att sitta vid mitt skrivbord en hel dag. Livet som student är mycket friare och du kan lägga upp din dag precis så som det passar dig, och det kan vara lite av en övergångsperiod att vänja sig vid kontorslivet istället. Men med mycket pauser för stretchning ska det gå vägen!!

Avslutningsvis för denna månatliga uppdatering vill jag verkligen understryka vilken lyx det är att få chansen att göra praktik så tidigt och under en så lång period inom sin utbildning, och uppmanar alla som känner sig det minsta sugna på att välja praktik framför utbytesstudier att definitivt ge det ett försök. 

Ha det fint!

Anna